Fostra skänkeln

Jag började rida på ridskola när jag va....kanske 6-7 år tror jag,minns inte riktigt. Men under hela min uppväxt anammade man en helt annan ridning än man gör idag,på både ont och gott kan man väl säga.

En sak som jag ofta reagerar på när jag ser klipp,andra ryttare,är på tävlingar,träningar.....and so on...är ett taskigt skänkelläge. Jag ser väldigt många ryttare åka över huvudet på hästen i olika situationer...både vid "traditionella" stopp men också i språnget över hinder, vid bakutsparkar,bockningar osv. Och visst kan det va svårt att sitta kvar om man är...

1. Helt oförberedd

2. Om hästen gått in i en total bockhysteri

3. Om man har ett taskigt skänkelläge

Både 1 och 3 kan vi ju själva åtgärda och i viss mån även 2 men den är svårare att förutse och kan bero på många olika saker.

Sen finns det såklart tusen andra orsaker till att man åker av men nu pratar jag om just det specifika att "åka över huvudet" på hästen.

Jag lärde mig tidigt att hitta ett stabilt läge för min skänkel....det fanns liksom inga alternativ på "den tiden". Hade man ett taskigt skänkelläge så löstes det genom att man satt en snokrem mellan stigbygeln och sadelgjorden....(ja totalt livsfarligt med dagens ögon sett...och även mina ögon)Men man lärde sig jävlar-i-min-lilla-låda att få en väldigt stabil skänkel som satt där den skulle och man lärde sig hitta balansen där också.

I dag (tycker jag) att man ser alldeles för många ryttare som inte fått den grunden?!? Det finns inget som "tar emot" utan så fort hästen luftar rumpan lite så far ryttarna över skallen på hästen?!?

Jag pratar alltid om att "trampa nedåt-framåt" med skänkeln och att "landa i hälen" och jag tror att de flesta förstår vad jag menar.

Många skänklar är inte still EN sekund utan glider fram o tillbaka längs sidan av hästen,fötter som är halvvägs upp på flanken i språnget.....

För mig är det det absolut viktigaste att se till att hitta en skänkelläge som ger mig balans på ryggen och som ser till att jag sitter kvar. Nu finns det ett otal bilder på nätet som jag skulle kunna lägga in med dåliga skänkellägen men risken finns alltid att man pekar ut någon trots att avsikten inte är att göra det så vi struntar i det.

Men jag tror att det är viktigt att hitta balansen i skänkeln för att också hitta balansen i resten av kroppen över hästen. Att inte hamna i bakvikt och att inte hamna i framvikt. Självfallet är det också beroende på bålstabiliteten.

Det som sker om man inte har balansen i skänkeln och inte kan rida med den stilla är att då den åker bakåt på grund av dålig stabilitet så tar man till sin självbevarelsedrift och kniper fast sig med knäna......inte bra alls för då kommer man "ramla" ännu mer framåt och skänkeln vinklar sig ännu mer uppåt bakåt.

Ett bra träningstips är såklart att galoppera mkt i fältsits där man MÅSTE trampa nedåt-framåt med skänkeln.Även att vända tygelfattningen (som man håller tömmar då man kör)gör att man plötsligt inte kan hålla balansen i tygeln och på köpet inser man hur jämn eller ojämn man är i handen ;-) 

Efter mitt 25-åriga riduppehåll hade jag svårt att hitta tillbaka till den balans jag en gång hade. Jag fick arbeta med en sak i taget. Först såklart skaffa mig ridkondition och bålstabilitet igen. Sen börja hitta balansen i skänkeln och att "vila i trampet" istället för att spjärna ifrån i stigbygelplattan. Knipa med knäna har jag aldrig någonsin haft problem med men det är en väldigt vanlig olat hos många ryttare tycker jag. De försöker "hålla sig kvar" genom att knipa sig fast med knäna.Det finns ingen häst som uppskattar att man kniper dem bakom bogbladen....det är bara obehagligt.

Och nej....jag är ingen "professor" i ämnet.Däremot har jag lärt mig mkt under väldigt många år och skänkelläget är EN av de saker som JAG anser är viktiga av många olika orsaker.

Min tränare,Gill,sa vid ett tillfälle att vi skulle knäppa på "säkerhetsbältet" då vi red. Vad hon menade var att underskänkelns läge är vår livlina. Tycker att det är ett väldigt bra uttryck som förklarar hur viktigt det är att hitta ett bra skänkelläge. För händer det något så är skänkeln den som håller oss kvar på ryggen. Det kvittar hur mkt man försöker knipa sig fast med knäna för det kommer inte hjälpa en att sitta kvar.

All balans sitter i fötterna och benen. Se bara hur svårt människor får att hålla balansen om de får amputera en tå.....och trampet i stigbygeln är ju motsvarande marken! Och att "marken" sen rör sig dessutom då man sitter på hästryggen gör ju inte saken lättare precis ;-)

En fundering och kommentera gärna om ni har andra tankar och åsikter :-)

Kaatjiing ;-)

Gillar

Kommentarer

westyarnhillside
westyarnhillside,
Ja det är lätt hänt att man tar till knä-knip 😉 Jag har ett par elever so kämpar hårt med just det. Prova att rida mer "kvart i-kvart över" med tårna ett tag för då får du ut knät och intill med underskänkeln och efter ett tag hittar du läget igen 😊
nouw.com/westyarnhillside
Fia_Jungdalen
Fia_Jungdalen,
Tack för tips 👍
nouw.com/fia_jungdalen
Fia_Jungdalen
Fia_Jungdalen,
Så bra inlägg och det här är något som jag har tappat allra mest i min ridning. Dels saknas det väldigt mycket bålstabilitet men mest är det att jag har börjat knipa med knäna och det är jättesvårt att träna bort när man väl börjat.
nouw.com/fia_jungdalen
IP: 82.99.3.229