Här kommer det........

Sista 2 dagarna har jag laddat för detta inlägg. Inte för att det är revolutionerande på nått sätt, det handlar mer om uttryck i så fall.

Hästmänniskor....vad är det som gör att många av dem drivs av och får sin energi av att starta intriger/konflikter som de i de flesta fall sen inte vill bemöta. Den här negativa energin som de ofta sprider genom att vara småaktiga-svidiga-lättkränkta så fort något ska "avhandlas". Ja jag vet att jag sagt det förut men jag måste säga det igen.

Vart någonstans i livet inträffar det? Vad skapar dessa bittra osympatiska individer? Vad gör livet med dem som "tvingar" dem till att livnära sig på negativ energi? Och effekten är att de alltid lyckas dra med sig andra och sprida det här klimatet vidare.

Och ska man alltid behöva kliva åt sidan för att slippa den här negativa energin? Nej ibland måste man ta striden men ofta orkar man verkligen inte med det.

Vi håller alla på med samma sak.Vi lägger alla ned väldigt mkt tid på våra hästar och vill dem väl. Jag KAN inte förstå varför hästfolk inte kan hitta en gemenskap där det är en trevlig stämning och man glatt (ÄRLIGT) önskar varandra lycka till,där man faktiskt bryr sig om varandras problem eller framgångar.

Varför är missunnsamheten så enorm och varför är skadeglädjen lika stor?

Är det inte helt absurt att en del tränar hemma för att komma i så pass bra form att de törs att visa sig i en träningsgrupp framöver ? För "rädsla" över hur andra ska ha åsikter över hur det går eller inte går. Det tisslas och tasslas för alla vet vi att den dagen man visar upp sig så drar det igång.....åsikterna haglar ,inget kommer rakt i ansiktet utan det kommer bakvägen.

Det är så oerhört trist och nedbrytande att hästmänniskor drivs av detta och jag känner att det faktiskt nästan är värre här på ön än jag upplevt på andra ställen jag bott.....och är det någonstans man borde kunna hålla ihop så är det väl ändå här?!?

Ibland blir jag så himla ledsen över det även om jag någonstans skiter i det. Jag vet att jag är en källa till irritation för att jag är frispråkig och säger rakt ut vad jag tycker....jag är alldeles FÖR ärlig kanske och lite FÖR rak....men jag är ALDRIG dum eller elak och hjälper gärna andra som har problem eller behöver hjälp av andra anledningar.

Men det klart.....jag har ju också en gräns....om människor pissar på mig och bemöter mig som skit.....ja då blir jag också tvär och vänder ryggen till.

Ibland måste man in i "getingboet" även om man inte vill, det går inte alltid att bara "vända ryggen till" just eftersom ön är för liten. Och det är dessa gånger som man blir så bedrövad över hur hästmänniskors liv ser ut.....hur trångt och inboxat det måste ha det. Hur trista och svidiga de är och hur svårt det är för dem att bjuda på sig själva. Att de använder så mkt energi på att intrigera eller göra det så svårt de bara kan istället för att öppna upp,lyfta hakan 1 dm och se saker positivt.

Men är människor griniga och besvärliga mot mig så kommer jag vara det tillbaka och min flexibilitet krymper vääääldigt mkt. Jag har bjudit färdigt.

Jag kan ÅTERIGEN konstatera att jag ska lägga all tid på mig själv och skita i andra ;-)

Kaatjiing ;-)


Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229