Hittade en artikel

När saker inte stämmer i ridningen så blir man fundersam och oroad. Man har svårt att tänka på NÅGOT annat än just det....att det inte stämmer....för min del har det varit tävlingsmomentet senaste ½ året.

Jag vet vart det kommer ifrån så man kan tycka att jag "borde" kunna få ordning på det men det ÄR inte så enkelt. I mitt fall handlar det om tappat självförtroende som sen ökar adrenalinpåslaget som sen ökar stressen och som sen gör att jag tappar både kraft och fokus....

Har man hjärntrötthet så är "självförtroende-tapp" ett led och resultat av det kan man säga. Det beror ju på att man inte litar på sina egna signaler i hjärnan vilket gör att man blir rädd och orolig över att saker och ting inte fungerar....man får ofta en onaturlig rädsla för helt orimliga saker som man inte alls reagerat på tidigare. Samtidigt som det är intressant hur hjärnan fungerar(eller inte fungerar) så är det frustrerande. Allt detta har jag ju skrivit om tidigare men eftersom det ständigt snurrar tankar på en lösning för att hitta fokus och självförtroende igen så återkommer ju det här med hur det fungerar.....och att jag MÅSTE acceptera situationen utan att bli stressad just över DET fenomenet.

Jag är ofta ganska elak emot mig själv och tycker att jag "borde" prestera bättre....oavsett vad det gäller. Har jag ridit ett pass på ridbanan tex så tänker jag alltid efteråt...."Duktiga Lizza,så himla fint hon arbetade idag"....jag tror aldrig det hänt att jag tänkt...."Vad duktig jag var idag,va bra jag faktiskt red"....det HÄNDER inte.

Har jag tävlat och gjort en bra runda så ligger alltid mitt fokus på hur jäääkla bra Lizza presterat....ALDRIG på min egen prestation. Så långt är det väl inget problem men nu när jag hamnat i den situation jag gjort med ett väldigt stor självförtroendetapp så är kombon inte alls bra....

Eftersom jag ständigt säger i mina tankar "jag kan inte, du får göra åt mig" så blir det en total katastrof i slutänden....

Men jag är trots allt inriktad på lösningar,det är ju en egenskap jag är född med. Så trots mitt "svarta hål" så VILL jag hitta lösningen och jag ger mig ju inte förrns jag gjort det. Jag ÄR en krigare i grunden och jag kommer aldrig att "lägga mig på rygg" för detta!!

Därför MÅSTE jag leta lösning och jag vet att det sitter i huvudet, såklart gör det det ;-) Men även att jag vet det så är det svårt att "vända" inställningen och känslan i kroppen och knoppen.

Men så hittade jag en gammal artikel på Hippson. Det är inget "nytt" och jag känner såklart igen precis allt men lite handlar det om att återkomma till det man redan vet.....och framför allt ha TÅLAMOD med sin hjärna och tillåta sig att tänka att allt kanske inte var perfekt men DETTA eller DETTA var bra och det RÄCKER för denna gång.

Jag kan småfnissa när jag läser artikeln för jag känner igen mig SÅ himla mkt ;-) Och ibland skulle det vara så skönt att ha en liten mental coach som sitter på axeln och viskar i örat hela tiden....hahaha. Att vara ett "team" med sin mentala coach liksom 😌

Jag gillar ju att arbeta och träna i team.Men det måste vara ett väl fungerande team och inte bara ett man "kastar ihop" för att det SKA va ett team. För mig är det viktigt att det är RÄTT människor som drar åt samma håll och coachar varandra.

Men i alla fall....läs denna artikel om du befinner dig i samma situation som jag....eller läs den ändå för jag tror alla drabbas av självförtroendetapp emellanåt😏

https://www.hippson.se/artikelarkivet/ryttartraning/mental-coachning-hjalper-ryttare-att-komma.htm

Kaatjiing ;-)

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229