Inte alltid så skojsig....

Man är inte alltid så himla skojsig.....som ni nog greppat vid det här laget. Jag har haft några riktigt pissiga dagar och känt att jag inte vet vart jag ska ta vägen, gått med "andnöd" på grund av inre stress och mest bara gått i cirklar. Det känns lite bättre i kväll, det ser lite ljusare ut.

Jag har inte ridit idag just av den anledningen. Biggis kan jag glömma att rida för han är så himla mkt under skinnet på mig så han känner direkt att något inte är bra och då freakar han helt.....done that. Aggish känner såklart också av det men han blir mest lite trilsk när matte är "fel" men inte mer än så.Dock har det regnat och ja....ni vet att han får panik av regndroppar på näsan ;-)

Jag har också varit hemma från jobbet i kväll. Pratade med min gruppchef och hon löste det även om jag vet att de får gå i brygga när resursbristen ser ut som den gör. Men jag vet också att det blir ännu jävligare om jag går dit och inte fungerar. Det är inget alternativ att inte fungera på mitt jobb, man MÅSTE fungera helt enkelt.

Jag ska ringa henne i morgon förmiddag igen men det känns som panikångesten börjar släppa och det känns lite lättare att andas. Alla har vi våra issues och mina är att jag trycker undan allt som är svinigt och det är nog en yrkesskada eftersom mitt jobb tvingar en till det. Och då kommer det tillfällen som detta då kroppen,hjärnan drar i handbromsen. Men jag har ju lärt mig och vet att jag MÅSTE lyssna på den där handbromsen för att inte krackelera igen.

Nu tar vi en dag i taget och löser det som står framför dörren så blir det nog bra till slut :-)

Aggish och Biggi tog mig på sängen i eftermiddag. De hade stått inne och ätit lunch eftersom det var så grisigt väder. Sen ville de såklart inte gå ut vilket de sällan vill ;-) Men till slut gick de ut och sen vände både Aggish och Biggi om,stod precis bredvid varandra med sina nosar på var sina om min hals och andades. Inget plockande efter godis, inget puffande om att bli kliad......de bara stod där och andades på min hals en bra stund tills jag sa till dem att det var bra, allt är ok. Då vände de och gick ut i hagen....märkligt och man blir lite tårögd över hur oerhört inkännande de är, hur väl de känner av. Man ska verkligen inte underskatta djurens förmåga att läsa oss. Det vet jag ju men ibland blir det så himla övertydligt.

Nu ska jag sova och hoppas på att vakna till en regnfri dag så jag kan rida mina båda fantastiska grabbar :-)

Kaatjiing ;-)

Gillar

Kommentarer

stallhörnan
stallhörnan,
I morgon är en annan dag. Förhoppningsvis bättre. 🌞
nouw.com/stallhörnan
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229