VM i ridbana eller bara tur?!

Hur svårt är det inte med ridbana, att lägga en ridbana. Vad ska man ha för material, vem ska göra det, ska den dräneras.....osv. Det finns tusen och åter tusen frågor kring detta.

Det viktigaste är nog att ha kunskap om olika material och dess egenskaper, hur materialet reagerar i väta, torka, ihop med annat material osv.

När man bor på landet blir man ganska bra på det. Man använder väldigt mycket grus,sten,sand m.m. och med tiden lär man sig vad det kan användas till.

Vi har nu gjort ett antal ligghallar, typ 4 stycken, och där behöver man ett underlag som "håller" att lägga någon form av strö på. Det skall vara hårt men inte gjutet. Grus funkar inte för det flyttar på sig och hästarna kan lätt gräva i det. Vi har lagt stenmjöl och sen har vi vattnat,paddat,vattnat,paddat och när det torkat blir det kanon. Det blir som hårt golv men inte cement. Under stenmjölet ligger det nog lite grus vill jag minnas.

För 3 år sedan började vi att anlägga ridbanan. Innan dess hade vi byggt ut syrrans ridbana några år tidigare. Det kan jag tala om: Lägg aldrig en för liten ridbana och tro att ni sedan skall kunna förlänga den.........och att det ska bli bra, det blir aldrig riktigt bra. Det kan funka men det blir inte bra.

Hur som helst. Vi skalade av ca 10 cm av gräs-svålen och sen lade vi 10cm stenmjöl som vi paddade, och paddade, och paddade. Vi fick vänta några veckor innan vi kunde lägga på sand för vi behövde regn för att stenmjölet skulle sätta sig och hinna torka igen. Det krävs för att det ska bli hårt.

Efter det lade vi på ca 5cm kabelsand. Ridbanan blev fantastisk.

Men sen var det lite annat också ;-) Vi dränerade inte vår eftersom vi valde att lägga den med 10 graders lutning mellan kortsidorna. Det har haft flera fördelar. dels är den självdränerande eftersom det blir avrinning på ena kortsidan. Där ligger också en av våra rensbrunnar och ett rör från kortsidan ned i brunnen. Här kan det regna ordentligt mellan varven och det kan stå vatten längst ned under en halv dag men det är ju ingen insjö men det tar några tim innan det är helt torrt igen. det vi gör då är bara att rensa ur röret lite och leda ned det vatten som är kvar och vips så är ridbanan torr överallt.

Har det regnat under lång period, som nu i höst,så har vi istället bara låtit bli att rida längst ned.det handlar om 2-3m och ridbanan är 60m lång så man får ju gott om plats ändå ;-)

den andra fördelen som vi inte ens tänkte på är att vi helt naturligt får en aningens lut när vi rider, både uppför och nedför så att säga. Det är så lite så det är absolut inget man känner av när man rider....(jag hatar att rida på ridbanor med lutning man känner av).

Lutningen ger hästarna fantastiskt bra träning för de får lära sig bromsa i bak på ena långsidan och skjuta på vid den andra långsidan. Jag har haft jättestor nytta av det när jag slow-tränat och bakbromstränat mina :-)

Ogräs.....vi har inget ogräs, inget alls. Jag har inte ryckt ett enda ogräs på ridbanan sedan vi lade den. Däremot kryper det in lite i hörnen men det kommer ju inte underifrån, det kommer från gräsytorna på sidorna.

Så det där med att lägga markduk kan ni skita i för det har ingen inverkan. Ogräset kommer uppifrån, alltså fröna kommer från luften. Lägger man stenmjöl och gör det ordentligt så att det får sätta sig så kommer inte gräset igenom. Sen måste man ju gräva av så pass av svålen att man får med gräsrötterna. Vi lade vår ridbanan på betesvallen så därför grävde vi av 10cm för att vara säkra på att vi fick upp rötterna också.

Att få en jämn ridbana kan vara lite pyssel. Nu var det maken som lade på stenmjölet och planade ut det. Jag minns inte nu om han hade laser....men jag tror inte han hade det faktiskt. Men han fick hålla på några dagar innan han var nöjd minns jag ;-) Men det är nog bland det viktigaste för får man det inte helt jämnt så kommer det att följa med hela vägen och det kommer aldrig gå att rätta till efteråt.

Sen har man det där med skötsel.....en ridbanan behöver skötsel, man måste vårda den som en bebis hela första året. det handlar om att stenmjölet skall sätta sig ordentligt så att inte topplagret blandas med stenmjölet.

Jag harvade i princip efter varje gång jag ridit under hela första året. Sen red vi aldrig på den då den var blöt första året heller. Och varje gång det regnat och sedan torkat så var jag där med harven direkt.

Den här vintern är nog första året som vi faktiskt ridit på den trots att den varit blöt och nu ser man att det inte slår igenom längre. Först året såg man direkt att det slog igenom om hästarna brallade för mycket eller om banan var blöt.

Problemet när det slår igenom är ju som sagt att det "sårar" lagret under och då blir det "gropar" och ojämnheter som aldrig går att laga. det problemet vet jag att många dragits med, ojämn ridbana. Får man det problemet så finns det inget annat att göra än att dra av alltihop och gå på stenmjölet och försöka skala det. Det kommer inte gå att "fylla ut" ojämnheterna,det är ju inte som cement så att det direkt "gifter sig" ;-)

egenskaperna på den sortens underlag som vi lagt är att kabelsanden "gifter sig" med stenmjölet såpass mycket att kabelsanden inte rullar ovanpå. Det ligger fast ovanpå men ger glidmomentet som är så viktigt.

Ni vet hur mycket Biggi kan gå loss och ändå har han inte gått omkull så underlaget bär riktigt bra. Det är lagom svikt i det också.

Sen har man det där med torkan.....förra sommaren var det INTE roligt att sköta "bebisen" för jag fick harva i timmar för att få den fin......sen får man passa på att harva dagen efter lite regn för då är den både lätt att harva och blir superfin efteråt.

Problemet som blev med syrrans ridbana var att de för ett antal år sedan lade en banan på 16x35....det var den yta som hon tyckte var lagom att "offra" till en ridbana. Hon rider knappt och aldrig på ridbanan så det kan jag förstå. Men sen lade de nog 10-15cm sand på toppen och därmed blev den oridbar......

På den tiden hade vi en annan mindre gård och knappt ingen mark så därför kunde vi inte lägga ridbana där. Sen hade vi ju planer på en större gård så av den anledningen ville vi inte heller lägga ned de pengarna då. Men vi bodde ju nära min syrra så vi hjälpte till att göra i ordningen hennes för att den skulle bli ridbar även för mig.

Vi utökade den till 20x70 men han som grävde av missade lite med planskopan och gick för djupt på den biten som vi utökade......det kunde vi ju kompensera med material förvisso så för ögat såg det jämnt ut.....men....det blev det aldrig, det är två olika sidor som har olika egenskaper att rida på. Efter att vi förlängt den så lade vi knappt på någon sand, ytterst lite, tror det handlade om 2-3cm bara och så har det fått vara. Men den funkar absolut att rida på för hennes del. Hon har däremot väldigt mycket ogräs och det beror antagligen på att det inte ligger samma lager med stenmjöl under som lade på vår ridbana.

Hur mycket jobb man lägger på en ridbana beror ju på vad den ska användas till, vad man har för krav på den och hur mycket skötsel man vill ha.

Syrrans ridbana funkar absolut för det som hon rider men jag hade inte "nöjt" mig med den i längden. Den kräver alldeles för mycket skötsel om den ska fungera vilket jag inte har tid med. svikten i underlaget är det inget fel på men den är ojämn som sagt.

Jag behöver kunna rida både dressyr/markarbete, hoppa och kunna tömköra. Longering och tömkörning sliter på ridbanan och därför krävs det att underlaget bär ordentligt.

Några bra grundregler:

-Ta reda på vad det är för mark du ska lägga ridbanan på, är det vall, åker eller vad är det. Det är viktigt att veta för att veta HUR du ska lägga ridbanan.

-Utifrån underlaget,bestäm vilken typ av underlag du ska ha. Vad ska du använda ridbanan till, hur mycket, hur mycket tid har du att sköta den?

-Lär dig hur de olika materialen fungerar tillsammans, vid väta och torka.

-staket.....sätt slanorna på insidan. Vi gjorde tvärtom och tänkte "hur svårt ska det vara att hålla fötter/knän från stolpen"........hahaha....det ÄR svårt ;-) Så slanorna på insidan även om det kanske är "snyggare" med slanor på utsidan. Vi kommer att flytta våra till insidan......någon gång när vi har tid ;-)

-Belysning....LED-belysning alla dagar i veckan :-) Vi har belysning från en f.d. fotbollsplan och det är någon typ av Halogen-lampor. Jättebra belysning men känsliga lampor och de drar ström. sen är det ju så med dessa att det tar en stund innan lamporna har full styrka så man kan inte tända-släcka-tända.....man måste planera för när man släckt så är det släckt. Stolpen är master som maken kommit över (minns inte vartifrån). Men se till att få höjd på dem för annars kommer du sitta och rida med ljuset i ögonen.

Vi har 2 master på varje långsida som lyser "omlott" så att säga. ena sidan lyser upp motsatt sida och vice-versa. Sen är det aningens riktade ut mot kortsidorna för att hörnen inte ska bli helt mörka.

Som ni förstår är det en hel vetenskap....tror det flesta......men egentligen inte SÅ himla svårt. Däremot tror jag väldigt många har för dåligt tålamod och börjar genast åtgärda den nylagda ridbanan om den inte är tipp-topp redan första veckan....det är levande material och det måste få sin tid OCH sin skötsel.


Kaatjiing ;-)

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229